Inlämningsarbetet

Det är den 23.3 och alltså dags att renskriva inlämningsarbetet. Vilken fascinerande värld av folksonomier har jag fått uppleva de senaste veckorna som jag har arbetat med nämnda arbetet. Det har också varit medryckande, man kunde kanske även använda uttrycket trollbindande, för att beskriva de känningarna man har fått uppleva genom att följa andras arbetes utveckling genom deras bloggar. 

Second life föreläsning misslyckades för mig

Försökte delta på föreläsningen men hittade nog inte någon föreläsning med hjälp av länken som fanns. Gjorde nog mitt yttersta och bästa men det funkade inte och om ni tror att jag lintsade bara så kan ni ringa fast frugan ( nummer finns att få vid behov), som bevisar att jag körde 200 från hesa till att hinna i tid på sagda föreläsning men länkarna öppnadfe sig bara mot öde arenor.

Närstudieträff

På veckoslutet var jag på närstudieträff i Åbo . Det var mycket intressant och givande. Presentationerna gav en mig en djupare inblick i de olika problemområderna. Det var intressant att ge sina kommentär med Jaiku. Det skulle säkert inte fungera med en högstadieklass. Man kan tänka sig att om en föreläsning skulle vara mycket torr så kunde diskussinen snabbt urarta. Den risken fanns inte på närstudieträffen där presentationerna var mycket informativa, intressanta och fantasieggande.

Uppgift 6.2: Sociala nätverk.

Jag undersökte för den här uppgiften sociala nätverket Lunarstorm (www.lunarstorm.se) för att hitta biblioteksverksamhet där. Lunarstorm är ett tacksamt nätverk för att det går helt på svenska så att man inte behöver kunna engelska. På lunarstorm finns det för medlemmarna omfattande möjligheter att blogga och bilda samt gå med i klubbar. Klubbscenen som det kallas, är mycket mångsidig och erbjuder många alternativ från allmännyttiga och kulturella strävanden, som t.ex. Röda korset och en fantasilitteraturklubb till mera poppiga alternativ. Jag tycker att det var lite överraskande att åtminstone mina undersökningar inte blottade andra biblioteksresurser än en 43 årig pojkes profil som utgav sig att vara Norrköpings stadsbibliotek. Det stod i hans beskrivning att de inte riktigt har hittat sig där på Lunarstorm men man var välkommen att besöka deras profil på Myspaces eller lämna ett meddelande. Jag följde länken till Myspaces därdet  fanns mycket information men annars såg sidan layoutmässigt helt förfärlig ut men det lär vara sä det skall vara på Myspaces. Följaktligen tror jag att det i detta fall inte har krävts så mycket tid eller resurser för att skapa en närvaro åt sagda bibliotek på Lunarstorm. Tror heller inte att kunderna för så mycket ut av deras insatser där.  Jag tror att bibliotek kanske kunde med fördel bilda klubbar på Lunarstorm och att det inte skulle vara särskilt riskabelt. Dock kan det ju verka suspekt om äldre manliga bibliotekarier visar alltför starkt intresse för tonårsflickors läsintressen  på sådana här ungdomsriktade sociala nätverk.

Övning 6.1: Bibliotekarierna och Facebook

Artikeln handlar om en undersökning som har gjorts kring bibliotekariernas tankar kring och användning av Facebook. Åsikterna går i den här saken isär. Det finns dem som ser stora möjligheter emedan andra är mera skeptiska. Inom Facebook uppfattades det mera nyttigt att skapa en sida för en bibliotek som man kan bli "fan" av i stället. Detta var på grun av att man inte får en varning när det händer någonting nytt och gruppen kan således bli bortglömd. Andra postiva egenskaper var de olika applikationerna som möjlighetn att ha sina Delicious bookmärken tillgängliga via Facebook-profilen samt olika virtuella bokhyllorna samt möjligheten att söka i olika opac kataloger. Det upplevdes att det krävdes vissa försiktighetsåtgärder i fall man ämnade använda Facebook professionellt. Sådana kunde innefatta att man tänkte noga på att skydda sin privatliv och vem man blir vän med. Fod råd för dem som ämnar använda Facebook professionellt var att betrakta det som ens arbetsbord som är öppet synlig för alla. Som negativt med Facebook ansåg man möjliga risker mot ens privatliv samt att Facebook kunde bli en alltför tidskrävande sysselsättning ifall man skulle bli så att säga beroende av det. Det finns även farhågor gaällande användningen av kommersiell tjänst som Facebook ändå är för att informera och socialt nätverka kring bibliotekstemata.

Övning 5.1Folksonomier som manuell indexering

Artikeln fäster läsarnas uppmärksamhet på att den manuella indexeringen har på nytt blivit aktuellt i och med olika sociala digitala medier i datoriserade nätverken. Det var säkert en och annan som kunde ha haft den uppfattningen att manuell indexering inte hör till den tjugoförsta århundradets fenomener. Det är ju är ju högteknologiska robotar och allehanda spindlar som indexereras sin världsomfattande nät för våra älskade sökmaskiner. Ingen kan gå genom manuellt ens en bråkdel av all innehåll på webben på ett sätt som skulle producera någon närapå användbar index för den jäktade nutidsmänniskan som kan vara allt från en ingenjör eller studerande till läkare med en viktig bukspottskörtelsoperation i händerna. Man de digitala social medierna skapar en "massornas visdom" som liksom av sig själv indexerar innehållet på webben. Visserligen följs det inga tesaurer. Men ändå enligt en evolutionsaktig logik uppstår det ordning genom att vissa föredras och länkas till andra framom andra. Dessutom har vissa medier som wikipedia en uuttalad kategorisystem som är ett medvetet försök att skapa ordning.

Övning 5.2 Folksonomier

Ny har jag gått med i Delicious och lagt vissa bokmärken dit och taggat dem. Jag anser att detta verkar som en nyttig tjänst eftersom man kan ha sina bokmärken tillgängliga fastän man inte skulle vara vid sin egen dator. Dessutom kan man hitta resurser som är redan genomtänkta av en människa och inte bara hittade av en sökmaskin. Människor torde ju bokmärka mest sådant som de anser nyttigt. Detta är länken till mitt Delicious konto http://delicious.com/janiaw

Uppgift 4.1: Shelfari och Library Thing

Jag har läst två artiklar för den här uppgiften. "Get your library thing on" Online Nov/Dec2006, Vol. 30 Issue 6, p64-64 av Mary-Ellen Bates samt "Shelfari an online meeting place for bibliophiles" av John Cook. Den sistnämnda artikeln kan finnas på adressen http://seattlepi.nwsource.com/business/288229_shelfari11.html. Shelfari och Library Thing har båda samma grundidé om att låta människor katalogisera sina böcker på nätet och således bilda bokbaserade sociala nätverk. Library thing fanns till först emedan Shelfari är startad senare. I intervjun som var gjort i Shelfaris öppningskede hoppas grundarna få intäckter genom att dirigera folk till Amazon för att handla men Library Things grundare varnar att det inte är en inkomstkälla som man kan räkna på:Library Thing får sina mesta inskomster från en medlemsavgift från sådana användare som vill katalogisera mer än 200 böcker. Bates som har skrivit om library thing anser att bokrekommendationerna som man kan få via Library Thing är mera nyttiga och representativa eftersom de baserar sig på hela boksamlingar och inte bara enskilda köpta eler upptittade böcker. Shelfari och Libraru thing är en form av socialt media. Grundarma till Shelfari säger att deras avsikt var att ska socialt media för folk som läser böcker liksom Flickr är skapad kring bilder och Youtube kring videon. Shelfari erbjuder användarna möjligheten att visa sina böcker på en virtuell bokhylla se sina vänners böcker och diskutera böcker. De kan också kategorisera sina böcker och hitta människor som gillar likadana böcker som de själva. Library Thing erbjuder också mångsidiga möjligheter att skapa en samling och tagga sina böcker och även redigera alla bibliografiska detaljer. Bates anser att Library Thing kan även vara nyttig för yrkesmänniskor inom informationsförvaltningsbranschen främst just eftersom den tillåter möjligheten att undersöka samband mellan olika verk genom att man t.ex. kan se vilka andra verk ägs av personer som äger ett visst verk.

Uppgift 4.1

Jag har för avsikt och förbereder mig att ta itu med uppgift 4.1. För detta ändamål har jag redan letat fram två artiklar som jag ämnar fördjupa mig i.  Nämda artiklarna är: "Get Your Library thing On." av Mary Ellen Bates samt "Shelfari an online meeting place for bibliophiles" av John Cook

RSS- flöden är intressanta och nyttiga

Nu skall jag beställa alla kurskamraternas och lärarens RSS- flöden till min Google Reader. Det är nyttigt att man med hjälp av RSS-flöden kan få snabbt den senaste och nyaste informationen om sådant som man är intresserad samt att man kan följa olika bloggar som man är intresserad av. Alternativet skulle väl vara att man skulle ha en hel massa bokmärken och alltid gå och se om någonstans en uppdatering har skett.

Veckoartikeln 2.2 (uppgift 3.1)

Veckans artikel handlade om bloggar och om hur biblioteken kan använda bloggandet för sin marknadsföring. Bloggar har många fördelar i jämförelse till traditionella webbplatser eller till såkallade hemsidor. Uppdaterandet av en hemsida med färska och engagerande nyheter kan kräva tekniska färdigheter och tid. Däremot borde en apa klara av att sätta upp och uppdatera en blogg. 

Artikeln betonar dock att en bibliotek ändå inte bör ta upp bloggandet alltför lättvindigt. Det krävs en klart uppgjord plan och behovskartläggningen för bloggandet bör tas upp. För det första måste man fundera ifall bloggandet är den rätta kanalen att nå kunderna och att förmedla just den typens budskap som man vill förmedla. Man måste också ta stånd till olika tekniska alternativ: Bloggen kan vara helt webbaserad liksom när man en tjänst som Blogger eller sedan kan man använda ett program som laddar till datorn. 

En bibliotek kan blogga om flera olika saker som t.ex uppkommande evenemang eller boknyheter. Man kan även låta kunderna medverka genom t.ex bokresensioner och läslistor. Allt som allt får man från artikeln den bilden att bloggandet är en ypperlig möjlighet för bibliotek att göra sin verksamhet kända för publiken. Förstås krävs det att det finns personer intresse, enrgi och tålamod för ett sådant verksamhet. 

Uppgift 1.2

I dag har jag efter två veckors hårt arbete äntligen fått uppgift 1.2 färdigt. Detta var en mycket nyttig uppgift som gav mig insikter om många begrepp som jag har hört och funderat på vad de betyder. Nu tycker jag också att jag kan bättre förstå och uttnyttja den interaktiva webbens mångsidiga möjligheter.